ångesten.

det gick nästan igår. tills jag gjorde en kaka, då kunde jag inte stå emot. fan.

och egentligen är ångesten efteråt värre än den jag försöker bli av med för att ha ätit. det är som ett svart jävla hål och vart jag än vänder mig så kommer jag ingenstans. det finns inte en strimma av ljus någonstans. det är bara kolsvart ångest överallt. men du tror väl inte att du ska få känna något annat? för det är det enda du gjort dig förtjänt av! du klarar fan inte en dag utan att bli svag. stå emot för fan. ät inte. ät inte så kräks du inte. ät inte din svaga jävla människa. ät inte!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0